Texter av Magnus Lövgren.
| Elegi Bakom gravarna står tiden stilla under magnolians prudentliga strålkrans vinden som för ett gnistregn om kvällen, gruset som knastrar när enslingar binder in trädkronorna De skuggiga hålorna ger en föraning om livet som idé ett sprött, introvert kretsande underliga insekter kryper i gruset skriver in budskap om kvällen Blågrönt skimmer, tunga skuggor vilar i jorden, tanketomma katakomber i vetskapen om den övergående karaktären ger analysanderna silvriga handskar som kvällens ande binder in till sig Elegy Backside the graves the time is standing still under the magnolias finical radiance the wind is blowing in sparks at night, the gravel is crackle... when loners are binding up the treetops The shadowy depths gives a hint of life, as pure idea a fragile, introvert hovering strange insects are crawl in the gravel writes messages at night Bluegreen shimmering, heavy shadows rests in the earth, empty katacombs in knowledge about the overgoing character gives silvery gloves... that the spirit of night bounds into itself.... Inatt Inatt gled månen åt sidan lämnade en glipa åt ljuset som spreds som ringar på vatten ett skinande klot glänste…. Och drömde om livet på andra sidan jorden jag ville resa dit i tanken Tonight Tonight the moon slipped aside leaving a small ray of light which spread like rings on water A shiny sphere shimmering dreaming about life on the other side of earth I wanted to travel there in my mind! Neonmåne Neonmåne, regnar syrliga vindar blåser förbi, silar genom rostiga järnbalkar och galler rinner ner längs fönsterglaset Luften var verkligen tung ikväll det var som att dra i sig en dimma genomdränkt med avgaser skimrande, liksom hinnor av pärlemor En mjuk stöt i lungorna när den mötte kapillärernas fiber Jag höll på att kvävas när jag provade att andas, samtidigt som jag sneglade mot månens giftrosa sfär Det var inte så farligt tyckte de andra nattresenärerna istället för att bygga luftslott ovanför parkeringshusen valde vissa av dem att pröva på en ny lustig gas då flöt de fram ca ½ meter över asfalten Jag såg det hända liksom det artificiella ljuset var de sprungna ur sin egen bubbla regnbågsskimrande tunn, med en tendens att spricka i ett tyst poff! Sommarkväll Om kvällen, ljudet av klockorna i det varma ljuset Spår av saknad och längtan under långa timmar Vingar, honungsmjölk, sen skymning tjocka susande lövmassor välver sig svala, fullmogna vinden drar förbi sen kylan, skrattet långt därifrån Summer evening In the evenings, the sound of distant bells in the warm sunlight Traces of longings and missing during long hours Wings, milk and honey, and later dusk thick trembling masses of leaves arched chilled, matured the wind sounds later the chill, and laughter from faraway
|